Nu bär det snart av till Lillpite. Släkten på mammas sida har som tradition att gå upp på Gölaberget på Kristihimmelfärdsdagen men då var det kvar så mkt snö så nu går vi upp på Pingst. Milton ska få hänga på såklart och då får han träffa terrierna Lenox och Jojje. Milton var senast en liten, liten valp när han såg dem sist så nu har han vuxit om dem regält. Sedan blir det middag hos mormor och morfar och vi måste ju fara och titta på våra älskade nordsvenskar, det är ju föl pågång! Kram, hejs!

Igår vandrade jag, Linnea och hunden mot Bunesand, som jag idag upptäckte stavades Bunässand. Ja, hursomhelst så påvägen dit lyfter Milton på benet! Först tänker man att det är av misstag men det hände inte bara en gång utan säkert tre. Dock inte varje gång, ibland pissade han som en tik.  

Bune är Jävres badplats. Det finns ett sandområde med vollyboll-nät, två grillstäder, toaletter (inte så fräscha) och omklädningsrum med hål emellan (killar kan se in hos tjejerna och tvärt om). Det kanske inte är så jätte välvårdat men vad gör det, det är ju havet man vill se! För Milton var det inte hans första dopp i år, för några dagar sedan promenerade vi längs en enslig väl och det är ju översvämning på flera ställen. Milton skulle bara gå ner i diket och tog ett skutt men där var det fullt med vatten, ja det var ganska djupt. Milton försvann HELT under ytan en kort sekund tills han sedan kommer upp med huvudet och simmar i land. Då var han blöt och smutsig kan jag meddela. Igår blev det inget dopp över huvuvdet men kroppen blev rätt så blöt. Oj, vad roligt han tycker det är. Vi tog lite kort som du kan titta på nedan. När vi sedan gick upp på bryggan för att gå tillbaka fick Milton fnatt och sprang på stenarna, på stranden, ner i vattnet: Han var så lycklig!

Sedan är det ju så att vi är anmälda till utställningen på Grans imorgon. Vaccineringen gjorde vi bort i onsdags men trimning och sådär har vi inte hunnit boka hos uppfödaren. Allting blev så sent så jag klippte till honom lite själv. Tog alldeles för lite men jag vågade inte ta mer, jag har ju inte de rätta saxarna och det är ju utsällning snart igen. Det blev lite på öronen, klippte lite rundat vid bröstet, tassarna och svansen. Vi får se om vi ens far, måste också höra om hans ärta på näsa kan vara till problem för utställningen. Som sagt, denna utställning ser vi som en träning men det är ju alltid roligt om det skulle gå bra.

Idag är det en handlingskurs på Grans mellan 12-15, drop in. Vi får se om vi far på det. Nu ska jag snart ut på en springartur, vi hörs! Hejs.

 Posar vid en skihaga.

Vart tog öronen vägen?

Lite utställningsträning.

Snodde en reflexpinne.

Som flaten i vattnet.

Plask, plask!

Gillade min min när han skakade av sig vattnet.

Friends.

Nu har jag just kommit hem från stan. Gick skola till 13:10, sedan gick jag lite på stan och 14:30 hade jag körlektion, min andra. Det gick förövrigt jättbra och roligt är det! Sedan gick jag och fördrev tiden på stan i väntan på bussen, men när jag stod och höll i en ny foundation ringde pappa och undrade om jag ville åka med honom hem eftersom han också var på stan. Såklart, så jag köpte den där foundationen och stack.

På tal om foundations... Jag var bara för någon vecka sedan in på Kicks för att köpa en ny eftersom min gamla började ta slut. När jag stod och kollade bland Niveas kom en tjej och frågade om jag ville ha hjälp. Jag tackade ja och la valet i hennes händer. Det skulle jag dock inte gjort. Jag som är ganska brun i hyn blev lite chockad när hon tog den ljusaste och den näst ljusaste av en sort. Aja, hon kan väl (förhoppningsvis) sin sak. Hon provade på min kind och tyckte jag skulle välja den näst ljusaste så det gjorde jag. Jag litade ju på henne. När jag sedan kommit hem och jämfört med min förra så är det en jättestor skillnad mellan nyanserna. Den ser nästan vit ut! Min syrra är tack och lov lite ljusare i hyn så på henne fungerade den mycket bättre, så hon fick köpa den. Idag gick jag alltså på Åhlens istället och kom själv fram till att den näst mörkaste passade bäst. Jag frågade även i kassan om hon tyckte den var lämplig och sade att det trodde hon, iaf inget ljusare. Så olika åsikter de hade.

När jag tänker tillbaka så går eller gick den där tjejen på Strömbacka, alltså antingen 88 eller 89. Hon har säkert ingen riktig utbildning. Dålig stil tycker jag, man har ju förtroende för dem som jobbar där. Jag tror dock att man alltid ska ta det de tycker som en REKOMENTATION. Ingenting annat för man vet aldrig hur duktiga de är. Man ska ta deras tips och sedan göra ett eget val. Detta gäller såklart nästan i alla affärer.

Nu är det snart middag, fläskfile i mangosås med kroetter. Sedan blir det en promenad med min älskade glada, spralliga, mysiga, impulsiva, busiga, vänsliga, slickiga, matglada, håriga vän. Därefter blir det mys i soffan med godis framför Så ska det låta. Måste bara nämna att det senaste programmet så var det en man, Fred Johanson som sjöng detta: http://www.youtube.com/watch?v=X6NYjidHXrk. Har aldrig hört något så vacker... Kram, hejs.

De senaste dagarna har inte varit så kul. Tiden har bara runnit ur mina händer, det känns som om jag bara glidit runt, inte tagit tag i saker i tid... Idag gjorde jag nationella proven i matte B. Jag hade ångest kvällen innan, kändes som om jag inte kunde någonting, riktigt ingenting. Med en klump i magen la jag mig vid 24:00 och sov gott tills väckaren ringde. Klockan 9:00 satt jag i stora samlingssalens bakre del med ett prov framför ögonen och inte förän vid 12:00 kände jag att jag inte kunde göra mer. Det kändes ändå som om det gick bra. Farmor och farfar kom och hämtade mig sedan eftersom vi slutade efter provet. Då bar det av till Svensbyn för att lämna lite älgkött. Bruno var glad som alltid men lugn och snäll är han. Han visade även hur hundspelet skulle gå till, han glänste! Längtar tills vi kan träffas allihopa på Sandön och bara leva livet för Det är livet.

Just ja, vi var och vaccinerade hunipundi igår. Massor med urgulliga valpar i olika raser. Milton skötte sig fint och uppfattade aldrig att han fick ett litet stick.

Nu när jag kommit hem har jag städat heela huset. Fick sådan lust att visa min tacksamhet till min älskade mamma. Vad skulle jag göra utan henne? Ja, vad skulle jag göra utan henne? 

Det var tänkt att jag skulle kliva upp klockan 9:00 men då slog jag av alarmet och vaknade halv elva istället. Jag har nämligen ingen naturkunskap, ingen idrott, ingen företagsekonomi eller engelska så jag börjar 14:10 och har specialidrott, mitt absoluta favoritämne, går inte ens jämföra med något annat. Sedan efter 2 h slutar jag och vandrar istället iväg till Trafikskolan där jag har teori. Jag ska nog också boka en körlektion i veckan.

Nu ska jag ut och gå med vovven. Sedan blir det dags att fara till skolan. Kram.

Fick veta att jag ska jobba med en kille från klassen på SCA i sommar. Så trevligt!! Vi ska jobba första perioden, 3 veckor. Många av mina vänner ska jobba nästan hela sommaren. Visst det är toppen att tjäna lite pengar men jag kan säga att jag är inte avundsjuk. Jag känner att 3 veckor kan jag offra av sommarlovet men inte mycket mer. Det är så skönt, så underbar och viktigt att man verkligen vilar upp sig när det går. Jobba kommer man ändå måsta göra när man blir gammal, denna sommar är dessutom vårat sista sommarlov för nästa år går man ju ut. Nej denna sommar ska vara fylld av ledighet med solning på stranden, bad i havet, shopping i städer, härliga promenader, sena grillkvällar och mycket mycket mer. Jag längtar dit.

Men när jag tänker att nästa år går man ut så får man ju lite ångest. Vad ska man göra? Ska man ta ett friår, resa, småjobba, söka till högskola?? Frågan är inte enkel men visst har jag lite funderingar. Sedan jag varit liten har jag velat bli veterinär men den drömmen försvann när jag började gymnasiet för i sånna fall skulle jag ha gått natur. Men det här med matte och nk på så svår nivå har nog inte varit min grej, nej det här med djur är min hoppy, min passion. Sedan har jag som liten velat bli ridlärare men nja, hästar får vara min hobby. Sedan vet jag inte om jag drömt om något som liten men delfinskötare är väl något som vi alla velat bli eller? Alltså seriöst, jag har faktiskt haft funderingar på polisyrket ett längre tag. Jag är ju ingen liten, bräcklig, svag tjej utan istället ganska stabil. Hälsokraven de kräver uppfyller jag och det här men kondition och styrka tror jag inte borde vara något problem. Så polis är något som är det "hetaste" alternativet just nu. Något som också är intressant är att det finns ju både ridande poliser (jag kan rida) och hundförade (jag har hund). Vad man blir får man se. Man måste däremot vara 20 år det år man söker in så det blir för mig då alltså ett friår efter gymnasiet, om man nu ens kommer in. Det är en hel del tester, psykiska som fysiska, intervjuer, svenska-prov... Man blir lite nervös men det får man ta då.

Jag måste ju bara säga att vi varit ut på en härlig prommis idag. Hunden var så pigg och glad, sprang fortare än någonsin, hit och dit. Just nu sitter han här brevid och lyssnar när jag knapprar på tagenterna. Milton är lugn inne och ger gärnet ute! Precis som det ska va.

Lyssnar på en otroligt bra låt, kanske en av de bästa. Partik Isaksson och Sarah D F. Den känns så aktuell för mig just nu. Lyssna själv! http://www.youtube.com/watch?v=bCsG7ZXylSw&feature=related

Nu säger jag tack och hej! Kram.

Förslag att promenera är längs röddingsvägen, södra röddingsvägen, övre röddingsvägen, bakom julle, mot Haralds gäla, elljusspåret... Hm, svårt val. Jag berättar senare om hur det blev. Nu ska vi gå ut i det härliga vädret! Kramar.

Nu har jag just landat efter en hopplektion på ridklubben. Jag fick William min gamle vän och det gick jättebra! Han var lite väl "på" till en början men när jag samlade ihop galoppen innan och samtidigt höll igång med skänklarna gick det super. Det var först tre studs, sedan en oxer och sedan två enkelhinder. När det gick lite väl fort blev det nästan ett bocksprång när vi hoppat klart, han var så pigg och glad. Han är en pärla. Linnea red Marconne och han skötte sig ungefär likadant som Wille. Framåt och lite busig.

Annars idag har jag, Linnea och Milton varit ut på en liten promenad. Solen sken fast vi kunde skymta riktigt mörka moln också mullrade det till ibland så det fick bli en kort runda. När vi kommit en bit på vägen, längs en skogsstig tänkte jag att prova apportera lite sådär. Jag tog en pinne, satt honom ner, gick bort kanske 20 m och lade ner den, sedan tillbaka och sedan apport. Milton sprang glatt dit och tillbaka. Tappade den dock precis när han var framme så jag fick backa och be honom ta den igen. Det är bara ett under att han ens kommer tillbaka med den, han har haft så svårt med det. Att han tappar den får vi jobba på eftersom. Jag provade en till gång och gömde nu apporten så det blev "sök apport". Milton jättefort dit och jättefort tillbaks. Han var tvungen göra en dönit fast ändå gled han förbi. Apporteringen har (för tillfället iaf) börjat gå bättre. Snart, snart vår man kanske använda dummyn.

En väldigt pinsam grej hände dock idag. Jag blev inte väckt av hunden som jag brukar bli vid 7-tiden när det vanligtvis är matdags, nej jag vaknade självmant kring 11. Milton verkade inte hungrig heller, de har ju ett otroligt kroppspråk som ni alla hundägare säkert märkt. Jag antog därför att mamma eller pappa gett honom innan de for till jobbet. Jag fick däremot in i tvättstugan för att se om maten som lagts i blöt igårkväll var kvar, men det var den inte. Ja, dagen gick eftersom och mamma kom hem vid 16-tiden. Då frågade hon om vi gett hunden och skakade på huvudet. VA?! Nej det var faktiskt sant, han hade inte fått något. Då fick alla mattar dåligt samvete och han fick mat på stört plus lite köttbullar. Tänka sig att det kan bli så tokigt.

Nu är jag ganska så trött, ska upp halv sex imorgon så jag borde dra mig mot sängen. Ska dricka lite vatten och käka lite frukt först. Hoppas det är något bra på tv. Kram, hejs.