Ja, nu är jag så trött, gäspar stup i kvarten. Dagen har varit mycket längre än vi förväntat oss. Milton ställdes ut i juniårklassen och fick först en etta. Därefter placerade han sig som tvåa med CK!! Matte var förvånad kan jag säga! Senare blev det in i ringen för bästa hane och där blev vi uttagna fort. Då trodde vi att vi kunde åka hem men då stoppade Gunilla oss och sa att han skulle vara med i uppfödarklassen. "Man får skylla sig själv om man har en snygg hund", sa hon för vi kunde alltså inte fara hem. I den klassen var det två grupper som ställde upp och vi kom tvåa.

Annars skötte han sig super, verkligen toppen. Det har aldrig känts så bra, speciellt när vi sprang. Vid sidan av ringen var han lugn och fin, inte ett ljud.

Detta har varit mer än vad vi kunnat tro, så man är oerhört nöjd. Milton har även fått sin första rosett, en fin rosa en. Här kommer lite bilder från dagen.

In i ringen första gången för dagen.

Gunilla syns där i röd kavaj, sedan är Jenny med brodern Kålle och sedan jag med Milton.

Här springer vi med stora steg.

Jenny och Kålle.

Ställer upp snyggt.

Juniorklass hanar.

Smackosen började ta slut så vi fick köpa mer. Milton ser ut att gilla det.

Ställs ut här med godis...

...och här fritt.

Uppfödarklassen.

Så var denna utställning över, ser fram emot nästa men måste få ladda batterierna. Milton är just nu i djupsömn. Kramar!!!

Nu är hunden badad och fönad. Han blev otroligt vacker i pälsen, slät och fin plus att det ser ut som om han har dubbelt så mkt päls. Allmänt skötte han sig jättefint, stod stilla och lugnt i duchen och när vi är klara vill han inte ens gå ur den, men det är ju positivt! Säkert många hundägare som haft mycket jobb med det ikväll. Tränade lite utställning idag, bara en kortis. Tänker att jag sparar krafterna till imorgon och ger allt.

Jag hoppas det kommer gå bra, blir glad om det blir en etta än en gång eftersom han just fällt ur, men jag tycker han är jättesnygg nu. Nu hoppas jag alla ägare och snygga hundar får en lång tids sömn, så syns vi imorrn! Kram.

Det var så varmt igår att jag inte gav mig ut förän klockan 22:00 för att springa med hunden. Det blev en lite annorlunda sväng, först fick han springa lös längs en skogsväg, sedan kom vi ut på vägen. Där fick han däremot också springa lös ("gå här"). Han sprang så fint vid sidan, han har verkligen fattat grejen. Nu behöver jag inte prata glad eller använda godis som belöning då och då, han springer där hursomhelst. Klart belönar jag honom ändå när han är så duktig. Vi joggade även förbi en hund som stod och skällde frenetiskt ungefär 20 m från vägen. Jag gjorde mig lite extra rolig så Milton tittade inte ens dit. Det är ju toppen!!

Sedan skulle vi springa vägen hem men jag tyckte det var så tråkigt att springa på asfalt så jag sprang en runda in i skogen igen. Men då kom jag på att Milton inte alls borde springa fritt. Han skulle garanterat springa ner i varje ler-äckel-brun-smutsig-illaluktande dike som alltid. Att börja duscha av honom kändes så jobbigt klockan 23:00 på kvällen. Jag kopplade honom istället och sprang hela vägen hem.

Jag har gått på staden en sista gång innan utställningen som är imorgon. Köpte 3 paket smackor och ett nytt utställningskoppel. Ikväll blir det bada och föna hunden men först ska vi ut på promenad, ifall det blir ett litet dopp i äckelvattnet. Måste utställningsträna litegrand också. Nu blir det ev. en lugn kväll, måste prata med Helena och Jessica. Kram hejs!!

Nu har jag fräschat upp sidan med sommarfärger. Vad glad man blir!! Undra om syster tycker det är snyggt, hon kan vara lite skeptisk. Hejs!!

När vi började valpkursen förra året så var nog Milton den "värsta". Han kunde INTE sitta still under passivitet, han bara bet och slet i kopplet när vi hade kontaktövningar och han lyssnade i princip ingenting. Men under kursens gång förvandlades han och blev en jätteduktig och lydig hund. Denna gång kunde Milton sitta stilla och lugnt under passiviteten, inget bitande i kopplet och lyssnade gjorde han. Visst, han var glad, ja gladast men det kommer han alltid att vara men det går ju träna så att han kan vara glad men att man inte behöver hälsa på alla för det. Men man vill som bara skratta åt honom när han ääär så full av liv. Jag älskar honom verkligen. Annars så blev kontakten bätte och bättre under kvällens gång. Han har motivationen men om den fästs på andra hundar fungerar det inte så bra men om han fäster den på mig är han jätteduktig. Det är ju som sagt kul att se att han tycker det är skoj.

Cilla hette kursledaren och var en mycket trevlig och duktig typ. Vi var ganska många, 10-11 st. Blandade hundraser, 3 flatar, 1 labbe (Bruno), 2 goldens, 2 cocker, 1 tollare och 1 terrier. Jag tror inte det var någon mer...?

Jag ska försöka få ut så mycket av kursen som bara går. Lydnad är väl det vi kan få mest hjälp kring, skulle jag tro. Gunilla ska få sköta vår apporteringsträning för hon vet det bästa för oss.

Här kan man spana in oss till vänster och Mimmi och Bruno syns också till.

Här är Gunilla med Ålivia.

Mimmi och Bruno glänste.

Ålivia var lugn under passiviten.

Där står Maria med Dexter och jag med Milton. Cilla är hon i mitten om någon inte förstått det.

Nej, nu ska jag ta tag i lite saker. Vi får höras och kanske synas! Kram hejs.

Nu är det säkert, nu händer det snart grejor. Jag längtar så jag tror jag dör. Jag kan inte tro det.

Jag var inte säker om vi hade någon lektion idag. Nu när sommarlovet närmar sig och man gör klart kurser har vi inte någon lektion ens. Tyckte det var onödigt att chansa, fara in till skolan och sedan vänta på att ta sig hem. Idag är jag därför hemma.

Morsan är hos tandläkaren så det är bara jag och vovven som är hemma. Dagen för min del ser ut som så att jag ska göra lite skolarbete, träna och städa. Ikväll är det kurs, spännande. Känns jättekul att äntligen få tips och hjälp som på valpkursen. Den var verkligen givande.

Avslutningsfoto från valpkursen (SSRK) -07, dock inte alla med.

Jaha då har man klarat av C-fasen på första försöket med endast 2 fel, härligt!!

Linnea red Moritz på ridningen igår. Det är en knubbig häst som har mycket lätt för att bocka. Ja, vid red på uteplanen och han bockade av henne i galopp. När Linnea sedan börjat trava efter att ha suttit upp verkade han lite bråkig och hippsvipps bockade han igen. Denna gång landade Linnea framför honom så Motiz klev PÅ henne!!!! Hon skrek till av ren pain och jag skyndade mig dit på min snälla poa Trollet. Först tänkte jag det värsta, klev han på något farligt ställe tex organ osv... Jag var dock lugn för att hjälpa Linnea. Som tur var har han klivit på hennes lår, så det var inte så allvarligt som jag först trott. Våran mamma är ju sjuksköterska så hon kontrollerade så inget var av eller så. I bilen påväg hem kom tårarna. Jag hade varit stark länge. Det kunde ha gått så illa, jag kunde känna den obehagliga känslan, jag blev så rädd. För Linnea är mitt allt.

Nu ska jag och hunden ut på promenad. Linnea kan inte följa för hon har ont, ont. Kramar.

Såhär såg det ut precis efter händelsen. Man kan riktigt se avtrycket.

 Såhär ser denna dag ut. Första prio är spanska och träna (middagen och ridningen är garanterad).

Idag känner jag också att jag ska börja på ett hälosammare liv. Inte för att jag är en speciellt onyttig person men jag vill som vara ännu nyttagare. Nu ska jag börja med spanskan. Hejs!