Glömde bort att säga att nu är Milton anmäld till båda utställningarna. Nu gäller det bara att vaccineras, trimmas och kolla "ärtan på näsan". Hoppas även hans päls är acceptabel, tycker han har tappat mycket... Vi får höra med de som kan. Hejs!

Vid åtta-tiden igår befann jag mig på Nodo men två av mina kära vänner, Hanna och Anna. Vi hade trevligt och pratade tills klockan var 22:00 för då stängde cafét... Synd. Aja, då dammade vi iväg till Vitsand till Annas villa. Där drack vi the och käkade mackor som vi alltid gör. Mysigt, mysigt. Vi pratade även om allt mellan himmel och jord, vilket var jätteskönt! Skönt att man har vänner som man kan prata vad som helst med. Vid halv fyra tiden drog jag och Hanna oss hemmåt.

Vid elva vaknar jag och blir pigg direkt. Det har då blivit kanske 7 h sömn så det räcker ju gott och väl. Frukost har jag hunnit käka och funderar nu på att sätta mig i solen en stund. Jag har också lite jag måste plugga idag, typ matte... Ridning sedan ikväll, hoppning på schemat. Filma oss själva tror jag också vi ska göra. Spännande, spännande. Nu ska jag ut i det fina vädret, ha det gott! Kram.

Ibland kan jag ha lite konstiga känslor. Jag vet varken om jag är ledsen eller glad. Det känns som om jag vill gråta fast jag vet inte om det är av sorg eller av glädje. Jag vet inte om jag vill krypa in i ett hörn och blunda eller fara bort Idag kände jag så. Inte någon lång stund men en kort och intensiv.

Jag var sugen på att ringa till någon och hitta på nått men samtidigt inte. Ibland får jag känslan av att några av mina vänner hellre sitter hemma och myser själva, men om andra tar initiativ så är de "på". Jag vet inte hur länge sedan de hörde av sig för att hitta på något. Kanske jag inbillar mig, eller så är det så..? Klart jag vet att de tycker om att vi alla är tillsammans men för att det ska gå behövs lite drivkraft. En eller två personer orkar inte dra allt själva hur länge som helst. Själv skulle jag behöva en liten vän. En såndär vän som min hund fast som människa. En sån som inte ser risker utan chanser, en sån som inte är rädd för att testa nya saker, en sån som älskar när det händer saker runt omkring sig, en sån som alltid är villig att göra något, en trofast liten vän.

När jag i min lilla oro gick omkring och funderade på vad jag skulle göra följde han med mig, i varje rum, i varje steg, nära mig. Jag skrattade till ljudligt - Jag vet då en som vill va med mig. Just nu ligger han bredvid mig här. Ibland sträcker han på sig och ger ifrån sig ett välbefinnande ljud, ibland sväljer han och lägger till tungan, ibland morrar han till och ibland springer han. Han är starkt en av mina bästa vänner.

Ibland får jag också känslan av att somliga av mina vänner håller på att glida iväg. Vi som alla varit så lika känns plötsligt så olika, vi som alltid trott vi skulle hålla ihop i all evighet kanske har trott fel. Jag vet inte. 

Fredagen har hittills varit ganska fullplanerad för min del. Klockan 11:30 hade jag min alldelles första körlektion som gick jättbra! Det var sköna bilar, fast alltid lite annorlunda såklart. Micke som jag körde med var jättetrevlig men detta var dock hans sista körlektion för han skulle flytta. Jag trodde vi skulle krypköra på noliaparkeringen men inte det. Det bar av till stan, alltså riktigt inne i stan. Utanför Paus hoppade jag av för att där hade jag klipptid klockan 12:00 och jag hann perfekt. Missade dock 10 min från körlektionen men men...

Sofia min kära frisör är bäst utan tvivel och jag blev jättenöjd för 1000 gången. Och hon är så himla trevlig. När jag sedan var klar där så gick jag på Wedins och fann mig några skor. Svarta ballerinor med klack är nog bästa förklaringen, riktigt snygga. Sedan hann det också bli en långärmad tröja i mörk turkos.

Nu har jag varit hemma i någon timma och redan hunnit vara ute med hund tillsammans med Linnea och Mamma. Nu ska jag städa i rummet, vi hörs! Kram.

Kring klockan åtta bar det av till IKEA efter lite omständigheter. Jag som grillat kvällen innan kände mig inte så jättefräsch men nej, jag skulle inte hinna duscha förän vi skulle fara. I sista sekunden bestämde jag mig för att ändå följa och skyndade mig på med att borsta tänderna och klä på mig. Smink tog jag med i en necessär för att sminka mig i bilen.

Ja, vi anlände ungefär 2 h senare och shoppade en liten stund, ända tills badrumsgrejerna, sedan tog vi lunch. Det blev kotlett och strips för mig, supergott! När vi sitter där upptäcker jag att tröjan är avig - pinsamt! Som tur var syntes det inte, klädlappen vid sidan var dolt av jackan som jag hängt på stolen, lappen bakom nacken var täckt av håret men de där snörena på axlarna som alltid är irriterande stack fram, fast de gick också proppa ner. Pinsamt men fruktansvärt kul, hela familjen fick sig ett gott skratt, nästan så att andra lade märke till oss.

På tal om vad vi inhandlade så var det en hel del. För mig blev det nya gardiner i turkos (samma som mina lila), tre nya överdrag till prydnadskuddar (samma som mina lila), en ny stor matta i vitt, förvaringsgrejer, två luckor till min hylla, självhäftade blommor som man tex kan klistra på garderoben, en turkos filt och kanske något mer. På en affär brevid blev det två Hanna-muggar till min samling. Till lille Milton köpte vi en ny vattenskål, en lite djupare. Det var även en hund på kanten, en som du har Mimmi, tror jag. Sedan blev den en bädd som jag ska få ha i mitt rum, han sover faktiskt där varje natt. Tidigare har han fått håra ner mina kuddar men nu är det slut med det. Ritkigt mysig var det också.

Innan vi åkte därifrån var vi in och kikade i den stora djuraffären men köpte ingenting *stolt över mig själv*. Däremot blev det lite godis på den ENORMA godisaffären. Hemma igen var vi klockan 16.

Milton var glad när vi kom hem (vad annars?) och vi satt oss alla ute i solen och drack kaffe och vatten medan hunden gnagade på sitt älgben som han fick av pappa igår. Mumsigt värre. Vi har sedan alla i familjen varit ut och promenerad, pappa åkte inlines, mamma promenerade och jag och Linnea gick ut på en runda med hunden. Det blev lite lösgående på vägen som gick super, han går så fint vid sidan, utan störning iaf, mer kan vi dock inte kräva än.

Nu sitter jag och laddar inför en joggingrunda. Promenad med Linnea brukar inte bli så effektiv som jag behöver:P Här kommer lite bilder från pappas nya mobil (som han är så mallig över). Enjoy!

Linnea är HU.

Här är det bara att gilla läget och inte låtsas som något.

Pappa munter!

Nära slutet nu...

Pappa ser nöjd ut.

Kram, hejs.