Igår var vi på Piteå Ridklubb en sväng. Vår kusin Maja rider på 2 terminen och behöver därför ledare. När hennes mamma Katrin inte kan är det lite svårt efter som pappan är väldigt allergisk. Vi ställer dock upp mer än gärna.

Hon skulle rida Zack som är en söt liten c-ponny men vi upptäckte att hade gjort sig illa på ett framben så vi fick byta häst till Cåmandå, en d-ponny. Denna gång var det "rida lätt" som stod på schemat och Maja var jätteduktig och alla de andra också för den delen. 

Idag ser dagen ut som så att jag och pappa ska skidra runt Sandön. Sedan blir det påskmiddag hos Farmor och Farfar. Vad som händer ikväll vet jag inte, det kanske blir en hemmakväll. Vi hörs! Kram.

Solen strålar utanför fönstret och jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag sitter här. Sedan klockan 10:30 imorse till klockan 14 har jag, Linnea, Pappa och Milton varit ute. Vi åkte skidor över isen till Sandön där vi stannade och käkade lunch, satt i solen och bara myste. Milton hade det härligt! Han sprang kors och tvärs och ja, han har nog aldrig sett så lycklig ut. Kameran fick hänga med så några bra bilder tror jag vi lyckades få...

 Milton hade svårt att sitta still men ett kort hann vi ta iaf.

Här springer han iväg i det fria.

 Milton och Pappa.

Linnea på skidor, tro det eller ej.

Inne i stugan.

 En vacker vy.

Pappa fotograferar oss där vi sitter i solen.

Milton hittar något roligt att gnaga på.

Det smakar riktigt gott.

Kanske dagen finaste bild.

En trött och sliten hund efter dagens utflykt.

Glad Påsk allesammans!

Vid tolvtiden idag hämtade pappa hem mig från skolan. Jag slutade massor förtidigt, redan halv tolv. Skönt så skönt. Jag övningskörde för första gången i stan och det gick bara fint. Jag ska när som helst anmäla mig till trafikskolan. Vi snippade in på lantmanna och där var vi ute efter en tålig hundleksak eftersom Miltons stora däck håller på att bli upptuggat. Aja, vi köpte oss en leksak som man kan stoppa godis i. Milton gillade den fast nog hade han blivit glad om han fått en liten mjuk pipleksak som går sönder på noll sekunder.

Föresten var vi på Prk igår. Linnea skulle såt i cafeterian så jag, Carro, pappa och Milton följde med. För första gången på mycket, mycket skällde faktiskt Milton. Vi satt i cafeterian och där kunde vi titta ner på hästarna som var i ridhuset. Milton blev mycket intresserad och det kom en litet voff. Hästar har han däremot hälsat på tidigare så han förstod nog inte riktigt vad det var på andra sidan glaset. Annars gick det fint, viftade på svansen varje gång någon kom eller passerad och kunde inte riktigt sitta still hela tiden men det gick som bättre och bättre. Han har dock utvecklats eeenormt angående passiviteten. Som yngre valp kunde han absolut inte vara still en sekund, vad var det bra för?

När jag och pappa kom hem idag gav vi oss ut på promenad. Han fick vara mycket lös och gjorde fina inkallningar. Han kan ofta själv komma springande mot en och då blir man också jätteglad. I kopplet var han också fin och när vi tränade lite lydnad hade han fin kontakt och "go".

Jag har dock funderat lite över knölen på Miltons nos. Den har inte blivit större men inte heller mindre. Öm är den då inte heller. Vi ska ringa till Gunilla, uppfödaren, och höra efter påskhelgen. Ett veterinärbesök blir det nog också skulle jag tro. Hoppas inte det är något allvarligt bara.

Annars är Millebille pigg och glad. Just nu är han uppmärksam på varenda rörelse för det är snart matdags. Jag och pappa ska även strax iväg och åka skidor i Hemmings. Hoppas det blir bra väder så vi kan åka skidor varje dag.

Vi hörs! Pusspuss

Jag vaknade klockan åtta av att väckaren ringde. Varför man ställer den på en lördag kan man fråga sig men det var faktiskt så att både mamma och pappa jobbade från morgonen så jag skulle upp och ge hunden mat. Efter han fått sitt käk gick jag ut med honom i inhängnaden. Egentligen brukar han kunna vara där själv men han har kommit på att man kan hoppa över stängslet om man ser eller känner något intressant utanför, dvs han är inte riktigt säker. Vädret var klart, solen sken på en klarblå himmel och det var inte kallt. En kvinna kommer gående förbi med stavar. Det låter ganska mycket men Milton han tittar bara. Det var ju possitivt.

När han gjort sitt går vi in igen och nu hade jag planerat att lägga mig igen men jag hade redan blivit pigg så då hade jag klivit upp för morgonen. Igår la jag mig halv två så det blir 6,5 h sömn. Jag får väl vila upp mig nästa natt istället. Det händer inte direkt något speciellt på morgonen, jag käkar frukost, är på datorn, hunden sover och syster med.

Vid tolv väcker jag henne och vi äter lunch. Sedan bär det av på en promenad. När vi vandrat ett bra tag i skogen och har Milton lös skymtar jag människor mellan träden. Milton har ju inte sett dem och vi funderar på om vi ska koppla honom nu eller om vi ska utamana ödet. Vi väljer det riskabla alternativet, att icke koppla. Vi går en bit till och plötsligt får han också syn på dem. Det är två gammla tanter men varsin spark. Milton stannar upp och vi lockar på honom men ingen reaktion. Han står riktigt förstenad. Vi tjoar och springer bortåt och jag ser att han tar något språng mot dem men stannar upp igen. Vi springer ännu längre bort och tillslut springer han.... MOT OSS!!! Beröm, beröm, beröm och beröm får han och oj så härligt! Sedan kopplar vi honom och går fint förbi.

En flatte är ju känd för att göra "fort och fel", den tänker inte efter innan utan är väldigt impulsiv. Att Milton stod så länge sådär stel förvånar mig. Jag tänkte antingen kommer han direkt till oss eller direkt till dem. Han måste verkligen haft beslutsångest men när mattarna försvann bortåt fick han lite morsgriskänslor och valde rätt. Med tanke på att han är väldigt säker i sig själv, ingen som är rädd att göra saker på egen hand, i slyngelåldern och otroligt social och glad åt allt och alla är jag jättestolt!

Jag sätter in några bilder från dagens promenad.

 Här är vi i början på promenaden.

 Milton hittar en jätterolig pinne.

 På språng.

 Vandrar längs skoterspår på isen.

Man kan se att denna hund är full av energi.

 Kunde varit en fin bild om det inte var för den där svart fläcken i mitten.

 Tungan rätt i mun.

Här har lillmatte hand om kopplet.

 Tränar lite fot längs vägen.

 Här vandrar vi på.

 Väl hemma igen är han herre på täppan.

Så var denna promenad slut.

Puss hejs!

Jag och min syster tummade igår på att endast köpa smink och kläder som inte är testat eller kommer från djur. Hon hade sett ett program, jag tror det var Kalla fakta och hon hade börjat gråta direkt. Jag är också otroligt känslig när det gäller den biten, när vi plågar djur för vår egen skull. Det är så fruktansvärt hemskt att jag vill nästan inte skriva om det. Sedan har jag tänkt att mest äta kött som pappa skjutit, inte lika mycket köpt kött. Vegetarian har jag dock inte tänkt bli, men jag ska tänka på vad jag stoppar i munnen.

Igår var jag därför på internet och kollade upp smink som inte är testat på djur. Nivea tror jag är ett ganska säkert kort att köra på men jag vet inte riktigt. Ska kolla upp det nu.

Skoldagen är snart slut och då ska jag på stan en sväng. Puss hejs!

Det blev en rask promenad i detta slaskiga väder. Milton skötte sig fint men oj vilken skillnad det blir när man vänder. Först, påväg bortåt var han fin men lite "på". Jag vill nämligen inte att han ska dra något alls utan kopplet ska vara slakt hela tiden. När vi sedan vände, då sökte han bara kontakt och gick nästan bara vid min sida hela vägen hem. Han älskar verkligen att få utforska världen.

När jag sedan kom hem gick jag över till farmor och farfar. Några frolic tog jag med mig för att träna med Bahco, deras stövare. Åå vad han är söt. Tidigare gångens övning satt kvar bra! Han kunde sitta ner och jag la ner en godis utan att han rusade fram utan sökte istället kontakt och sedan fick han ta den. När jag håller på säger farmor "Du har aldrig hört att det är svårt att lära gamla hundar sitta?" Det ligger något i det måste jag medge men det är aldrig försent som sagt. Min syster praoade på Grans Hundinriktningen förra terminen. Där var det en tjej som hade en setter som nu kanske var 9-10 år. Den hade fin kontakt och ja, var väldigt duktig och hon berättade att hon börjat träna honom när han var 8 år. Nu blev du kanske lite chockad?

Nu vill ögonlocken falla ner så jag tror jag ska dra mig tillbaka. Ska också öppna dörren till mitt rum så vovven får komma in och lägga sig. Godnatt!

Dagen spenderades mestadels på stan idag. Först käkade jag och några vänner på Subland, sedan gick vi på UF-mässan och sedan gick vi på stan och tog den tidigaste bussen hem, 14:15. Hemma var jag då klockan 15 och välkomnades av en glad och nyvaken vovve. Från klockan 8 i morse hade han varit ensam. Sju timmar kanske låter mycket men Milton verkar klara av det utan problem.

Jag var dock orolig att han inte skulle klara av att vara hemma så länge när han blivit så gammal att blåsan klarar av det utan problem. Om han inte hade gjort det skulle vi inte kunna ha honom kvar och det skulle inte vara mindre än Fruktansvärt!!!! Jag har vid flera tillfällen hört eller läst att en flat ofta kan ha svårt att ha ensam, det är ju sociala hundar som älskar mänsklig kontakt. Tänkte dock att med ensamhetsträning från tidig ålder och att öka tiden successivt så skulle det säkert gå bra, vilket det också gjorde.

Idag hade vi matteprov och det gick faktiskt bra. Godkänt klarar jag galant skulle jag tro. Väl godkänt är heller inte helt omöjligt. Det blev en stor lättnad men jag har ju kvar en hel del ändå. Ikväll blir det engelskaglos- och spanskaglospluggning. Aldrig ska man ha en ledig stund.

Snart ska jag ut och motionera hunden, antingen promenad eller sparktur. Nu ska jag göra något nyttigt. Puss hejs.

Ja, vad ska man säga efter ännu en lång skoldag? Har lite smått panik över matteprovet på onsdag, de ca 100 verben i spanska som vi ska kunna till på fredag, svenskaredovisningen som jag inte vet när vi ska ha, engelskaglosorna till torsdag, boken jag skulle ha läst ut men som jag tappat bort, spanskaprovet nästa vecka, nationella provet i engelska också nästa vecka. Allt detta plus lite till ska hinnas med innan påsklovet, på 9 skoldagar.

Fast ska jag vara ärlig är jag inte såå oroad som ni kanske tror. Jag är en sådan människa som tar en dag i taget och oroar mig egentligen inte så mycket. Faktiskt ganska skönt att ha det så, var dag har ju nog av sin plåga.

Jag har börjat med en "ny" sak idag. Jag är i en liten skrivarperiod och skriver på kvällarna och när jag har tid. Jag åker ju buss ca 50 minuter till skolan och 50 minuter hem. Varför inte skriva då? Därför tog jag med mig mitt block och skrev en och annan sida. Det är inte bara roligt, tiden rusar även iväg.

Jag blev även jättelycklig idag när jag kom hem. På min säng låg ett nytt dressysspö! Syster och mor hade varit till staden och köpt ett sådant på Landmanna åt mig (och ett till syrran). Supersnyggt!!

Pappa har varit ut med Milton på prommis. Gick säkert bra. Han är väldigt fin i kopplet måste jag säga, aldrig stark. Har även börjat sparka med honom. Tänkte först att det är viktigt att han lär sig gå fint i kopplet när man promenerar för när man sparka så kan man ju tycka att det inte gör så mkt att han drar litegrand, snarare softare för sparkaren. Men då är det stor risk att de lär sig dra i vanliga fall också och de vill man ju inte!

Milton på en promenad under sportlovsveckan.

För övrigt är det bra med mig. Milton har ju haft en liten knöl på nosen, som ett myggbett stort men mera "knälaktig" men den har börjat gå ner. Med tanke på vad hans syster hade kan man ju bli lite rädd. Själv måste jag nämna att jag fick en liten fläskläpp idag. Vi spelade bandy på idrotten och en såndär orange, hård boll studsade upp i ansiktet, läppen. Tänderna klarade sig dock fint.

Nu ska jag börja med matten och sedan ska jag hinna ut och motionera i detta strålande väder:S

Kramar.