Jag sätter mig på gräsmattan och han kommer springade i full galopp med renhornet i munnen. Han lägger sig i mitt knä och vill att jag ska hålla i hornet så det går lättare att gnaga på det. Jag kliar honom på magen och pussar honom på huvudet. Solen skiner, gräset är mjukt och grönt och vi sitter precis i skuggan bakom ett träd. Det finns ingen anledning att vara ledsen.

Men besked vi fick igår ligger som en klump i magen, det kommer det nog göra en lång tid framöver, om inte för evigt. Jag var så inställd på att han hade perfekta höfter, det var bara så. Det kommer garanterat komma ett nytt besked där de meddelar att det blandat ihop papprena, att han är perfekt. Eller kommer det?

Varje gång jag ser på honom så tänker jag på det. Våran lilla, friska, glada vovve, inte skulle han ha det såhär. Tårarna kommer lite då och då, när jag varit på jobbet har det inte varit några problem men nu när jag är hemma igen blir det ledsamt. Men jag blir ändå så varm om hjärtat när han helt omedvetet skuttar omkring ute på gården, lycklig, glad och full av liv. Tänk om man fått leva som en hund, utan alla dessa bekymmer som gör det så svårt för människan. Att leva i ovisshet och bara leva livet.

Min högsta önskan är att han får leva ett helt normalt liv, helt utan men. För det är han värd.

Min älskade vän.

 

Cecilia

19 juni 2008 20:14

Hej sofia vad vacker du har skrivit =) hoppas det går bra på jobbet också och fin bild.

http://saranghee.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej kära bloggläsare!! Nu tar jag mitt pick och pack och flyttar över till www.sofiaberggren.blogspot.com.   Kram!!   ...

Igår hängde vi på Nodo i några timmar. Fikade, pratade och träffade lite fulla människor. Vid elva-tiden for vi till Shell och köpte lite godis och chips för att sedan mysa i Annas stuga. Halv fem var klockan när jag kom hem.   Idag klev jag upp kri...

Mycket har hänt sedan vi sågs sist!! Måndag morgon bar det av till Umeå, jag, Anna, Cissi och Hanna. Vi bodde i Hannas systers lägga, en bit utanför stan. Det var en stor etta, drygt 40 kvm. Ljus, fin och modern skulle jag säga. Ja, måndag iaf, tog v...

För ungefär en timme sedan vaknade jag. Sent kan man tycka men inte om man kom hem kl 6 på morgonen.   I fredags bestämde vi, jag, Hanna och Anna att vi skulle fara till Arnemark och lyssna på Birger Skoglund. Vid 18-tiden dammande vi iväg i Hannas ...

Idag är det sommar, på riktigt. Jag blev nästan chockad när jag kikade ut ur husvagnsfönstret, solsken! Just ja, jag kanske inte har berättat. Jag och syrran sover i husvagnen fast igår sov jag där ensam (med hund). Husvagnen var alldeles kall, 9 gra...