Igår, torsdag strosade jag på staden en sväng och hittande en pläd för 49 kr på Djurmagasinet. Kan inte säga att den var snygg, nej som en gammal filt såg den ut, men säkert perfekt att ha i buren bak i bilen. När man har en hund som både gillar vatten och smuts måste man också hänvisa till det. Vid eftermiddagstid igår gick jag och pappa ut på en promenad. Otroligt fint väder!! Vi gick in längs en skoterled där vi släppte honom, sedan följde vi elljusspåret och kom sedan tillbaks på en skoterled som gick över några ängar. Väl på ängen sprang Milton rätt bort, kanske 100 m. Vi stannade upp för att se vad han gjorde och då vände han och kom springade med något i munnen. Vi hade solen rätt i ögonen så inte förän några få meters avstånd kunde vi se vad han hittat: en keps. Jag ropade men glad röst och Milton kom raka vägen fram till mig med kepsen. Så duktig så! Tänka sig att han kände en keps på såndant avstånd?! Om det nu hade varit ett rutter djur eller något kan man ju förstå att han skulle känna lukten. Det måste nog varit rätta vinden och tja, han har nog bra luktsinne.

Idag, fredag har jag varit hemma. Hemstudier i geografi och ingen spanska så endast en 40 min lektion svenska på morgonen. Kändes inte värt att åka in till skolan kl 7:50, sluta kring 11:00 och sedan inte vara hemma förän 15:00. Nej något måtta får det vara. Jag vaknade kring elva i ett nästan tomt hus (en sovande vovve). Har hunnit äta frukost, haft ut hunden att bajsa och pissa och provat den nya aktiveringsspelet. Man gömmer godis också får hunden söka dem. Riktigt roligt tyckte både han och jag.

Synd att inte solen skulle skina idag. I såndana fall skulle jag nu sitta ute i solstolen och sola. Jag funderar nu istället på att käka lunch och sedan gå ut på promenad. Milton ligger och sover ännu, den morgontrötta killen när ingen hittar på något. Just ja, får inte glömma bort imorgon. Djurmagasinet öppnar en till ny djurbutik på Backcity. Hundens dag imorgon så de har säkert många fina erbjudanden.

Ha det fint alla bloggläsare i vårvädret. Hejs!

När vi satt ute på gården och solade vandrade en liten shettis förbi med en vagn med barn. Milton blev intresserad och tog något språng ditåt men när vi ropade nej vände han direkt. Sedan gick grannen Gösta omkring på gården och Milton blev intresserad av honom. Vi sa nej och då vände han och sprang till oss. Annars gick det förbi lite människor på vägen utan problem men man måste alltid, alltid ha kontroll.

Vid 14:30 gav jag, Linnea och vovven oss ut på promenad. Vi skulle gå förbi ICA och köpa en rustikbaguett i samma veva. Det blev en runda men lite mer koppel. När vi nästan var hemma, kanske 50 m kvar, kopplade jag lös Milton när jag kollat så ingen människa eller hund kom gående längs vägen. Jag sa "gå här" och klappade mig på vänstra låret och då gick han fint fot hela vägen. Grannarna som jämt kör fordon av olika slag körde fyrhjuling nära intill oss utan problem. Milton lade nästan inte märke till dem.

Det är så kul när man utvecklas i hundträningen, att man känner det går framåt. Saker man aldrig tidigare kunde tänka sig vara möjligt, går faktiskt men det kräver en hel del träning. Och ju mer tid man lägger ner på sin valp/unghund har man 1000 gånger igen har vår faster sagt flera gånger och det vet jag stämmer.

Jag lägger in lite valpbilder på fasters labbe Bruno. Enjoy!

Här är Bruno ca 3 mån gammal.

Förståndig.

Med svansen på svaj.

Söt som socker!

Mys.

Efter en hel dag i solskenet är vi ganska trötta. Kring 12-tiden gick jag och mamma ut och solade med Milton lös på gården. Vid halvtvå någon gång for mamma till jobbet och jag på promenad med vovven. Fruktansvärt härligt! Milton fick såklart springa lös men när vi närmade oss trafikerade vägar gick han jättefint fot. Jag behövde varken tjoa med rösten eller hålla godis i handen, han gick där ändå. *stolt* Kanske inte någon jättelång bit, man får träna korta sträckor i taget.

Passivitetsträningen fungerade super. Han satt på exakt samma plätt jag satt honom hela tiden, helt tyst och lugn. Det blev även några underbara "frivilliga" inkallningar, när han kom av sig själv. Då blev det klapp och beröm! När vi sedan gick vägen tillbaka var han otrolig i kopplet. Låg inte ens nästan längst ut i kopplet utan det var totally slakt.

Nu har Linnea kommit hem från skolan och pappa från jobbet och Milton mår gott. Han sover i köket där pappa steker pannkaka. Nu ska jag kanske ner på Ica och hyra film. Hejs!!

I några dagar har vovven varit lite mer på G än vanligt. Lite svårare att falla till ro och lite mer het på promenaden. Jag kan tänka mig att det är lite hormoner som spökar, därför ska man inte bli lurad och tro att det är brist på motion för kropp eller hjärna.

Igår gick jag ut på gårdsplanen och tränade lite lydnad. Först blev det lite platsläggande. Tidigare har han varenda gång början nosa i marken men när vi använt leksak som belöning har han blivit mer koncentrerad på mig. Det fungerade jättefint, lite krafs i backen när jag går tillbaks mot honom. Sedan tränade vi lite linförighet med svängar, tempoväxlingar och halter. Han hade bra motivation och kontakt. Därefter blev det lite fjärrkommando som fungerade sådär. Ännu kan han inte riktigt det, det går bra från sitt till ligg men ligg till sitt eller stå då vill han gå fram några steg. Det behöver tränas, tränas, tränas.

Jag måste ju också tala om vår lilla apporteringsträning igår. Jag hittade av en slump en gammal mjukisapa i snön som jag tänkte kasta iväg och sedan låta honom ta den. När jag skulle säga "varsågod" blev det helt omedvetet "apport" så då var jag ju tvungen få honom att komma med saken. Apan som är en av hans leksaker har han både tuggat, slitit och busat med, dvs kanske inte den optimala träningsföremålet. Aja, han sprang glatt till apan när han fått sitt kommando och sedan kom han mot mig men svängde av och busade med den. Först försökte jag locka men det var lönlöst. Istället vände jag mig bort på huk och tillslut kom han med den men tappade den en liten bit ifrån. Jag vet att man inte ska belöna när de tappar apporten men Miltons problem är först och främst att komma med den. Har han väl lärt sig att det lönar sig att komma med en kan jag ju träna på ett helt annat sätt, börja sätta krav osv. Jag provade sedan en gång till men nu gömde jag den på en hög timmerstockar vi har på bakgården. Kommandot blev "sök apport". Han skulle absolut inte behöva klättra över högen för att få tag på apan men nog gjorde han det ändå. Han sprang över allihop och mot slutet så rasade några stockar. När han kom ner på backen tittade han på de som rullat ner och tänkte som "vad hände?". Han är inte rädd för någonting. Tur att det gick bra för det kan gå ganska illa. Sedan hade han tänkt klättra upp igen men då var matte med och ropade nej. Jag fick sedan hjälpa honom litegran så han inte skulle klättra upp där än en gång. Han hittade tillslut apan och jag sprang iväg bortåt när han greppat den. Han kom efter men var tvungen busa med den litegran innan han kom mot mig. En tredje gång gick jag in i skogen, gömde den bakom ett träd och gick sedan tillbaka. Denna gång hämtade han apporten, kom raka vägen till mig men tappade den ca 2 meter innan. Jag sa "ta apporten" och pekade på den. Han hämtade den igen och jag kunde ta den direkt från munnen. Riktigt roligt att det gick så bra!

Idag ska jag se vad jag ska träna. En promenad ska det också bli. Kram, hejs.

Hm.. jag undrar om man verkligen får ha djur i skolan. Blev lite chockad när jag kom till sofforna och en tjej ur skolan satt där med en liten valp i famnen. Den var fruktansvärt söt men med tanke på allergikerna är det ju inte så smart. Jag tror det var en jack russel och de är ju inte allergivänliga vad jag vet..? Den kanske inte hade någon som kunde vara hemma med den...

Milton har iaf varit hemma en lång stund idag och utan problem. Sån tur att han (än så länge) inte förstört något. Vid matbordet pratade vi om så tur vi haft. Milton är verkligen trygg i sig själv och det är en väldigt bra egenskap. Snart ska vi ut på en promenad, ska bara smälta maten lite till.

 Ha det gott! Hejs.

Synd att de hade tjorv med kortapparaten på Nordh´s och vi hade inga kontanter på oss så då for vi istället på Djurmagasinet. Där hade de en enda godisbag kvar på rea så den köpte vi. Sedan även ett mjukisdjur i form av en åsna som kommer bli kallad Ior. Den provade vi igår på gårdsplanen. Milton blev tokig i leksaken vilket ledde till mycket motivation. När vi sedan skulle sluta ville han inte alls. Det var grymt positivt!

Inomhus tränade vi lite targets eller shejping, jag vet inte riktigt vad som är skillnaden. Vi använde oss av en musmatta och skål som han skulle trampa på för att få belöning. Jag trodde inte han skulle förstå vad han skulle göra men vad lättlärda de är! Han var jätteduktig! Jag vet dock inte exakt varför detta är nyttigt, men jag vet att han får jobba för belöningen iaf. Ska läsa på lite mer.

Nu ska jag jobba. Kramkram.

Jag ska försöka sluta lite tidigare idag. Jag och syster har planerat att köpa något åt vovven, belöningsleksak och kanske spåna på något som han kan få i födelsedagspresent. Man måste faktiskt tänka igenom vad man ska köpa för annars kan man kasta bort pengar i onödan. Vid jul köpte jag en dyr mjukisleksak som han bet sönder på mindre än två minuter... det ska inte hända igen. Jag funderar lite på vad jag kan köpa i sånna fall. Kanske en keramikskål som jag tidigare nämt och någon riktigt rolig leksak. Något gott också.

Jag har reserverat lite böcker på biblan. Lydnadsboken och två klickerböcker. Längtar!

Puss och kram. 

Promenaden var lika härlig som jag trodde. Vi hade dock klätt oss alldeles för varmt, i solen stekte det. Milton blev lagomt blöt och smutsig men lika munter för det. Innan vi begav oss iväg tränade vi lite lydnad på gårdsplanen. Nu hade Linnea både godis och leksak. Först var Milton inte så intresserad av Linnea men när han gjorde rätt och fick leksaken som beröm blev han som en helt annan hund. Han blev mycket, mycket mer motiverad och höll en betydligt stabilare kontakt, han släppte inte hennes sida. Nu fick han ju verkligen själv jobba för belöningen, inga mutor med godis och tjat med rösten. Detta känns som en metod att fortsätta jobba med!

Det blev en promenad där vi nog aldrig gått förut. Vet inte varför, för det är ju jättefint. Han skötte sig fint i kopplet och gjorde fina inkallningar. Vi tränade även lite "gå här" förbi några hus som fungerade sådär. Lite frestande med hästbajs vid vägkanten men han höll sig ändå nära. Jag lägger in lite bilder från denna fina dag.

Linnea och Milton.

Fint upplogad väg trots att den inte används så mycket.

Hittar en fin vedklabbe.

 Lite passivitet hann vi också med.

Fångar en snöboll.

Milton sitter fint.

Påväg hem.

Bland det bästa är att få bära hem posten.

Söt som socker.